Ciggen

Sluta röka - vecka 1.

Förra veckan var vecka noll, alltså nedtrappning. Den innebär ungefär att man bråkar med sin snälla kille om ingenting, undviker sina vänner, dricker lite varje dag, sätter igång massa olika dumma prosjekt som man aldrig slutför, gråter, slår sig på allt och är sur hela tiden. Blänger på folk på butiken så att de ska märka det. Tillexempel för att de står i vägen eller för att deras hund skäller. De som har datatelefoner framme synligt, de ligger särskilt risigt till, dem är jag ju sur på redan sen tidigare. Jag har också varit väldigt sur på folk för att de pratar långsamt. Sätt lite fart för fan, jag har inte hela dan på mig.

Det är alltså ett starkt gift, det förbannade nikotinet. Abstinensen kan vara lite olika. L är inte så sur som jag, men han skejtar sämre, kan inte koncentrera sig och sådär.

Ja. Vi får se då. Man har ju hört från andra slutare att livet blir lite torftigare och att man aldrig mer kommer att ha riktigt kul. Det kändes tungt att höra förr, men nu är jag liksom på andra sidan 30 (och, som en kompis sa lite hårt, närmare en rök-kärring än en cool tonåring i ålder) och nu är jag liksom redo för torftigt. Jag har ju haft så mycket kul, det är okej om det är över nu.

Det är typiskt att man inte är sugen på att skaffa barn. Det hade varit den ultimata motivationen det. Eller om man vore giftastypen, eller köpa hus-typen, eller husdjurs-typen. Nånting nytt att koncentrera sig på. Nu går vi bara här och glor på varann och försöker hålla sams. Tänk att för 1,5 veckor sedan var vi så kära och lyckliga. Och sen hittade jag på de här dumheterna.

Som om det inte vore nog så är L mycket duktigare än jag. Mitt i nedtrappningen så slutade han helt istället, värsta för tidigt, så det blev bara jag som höll på. Imorgon är han på dag 7 och jag på dag 3. Det enda positiva vi har märkt är att luktsinnet redan börjat förbättras, men det är inget vidare positivt egentligen för folk på vagnen och överallt luktar mycket äckligare än vad jag visste, det luktar skit om rabatterna i området för de har väl gödslat rosenbuskarna, det ligger hundbajs överallt och uppe i Torshovdalen verkar det vara nåt fel på brunnarna, stinker i hela backen upp dit. Hurra va. Vilket värdelöst sinne.

Imorgon är första belöningen. Jag ska gå ut och käka med en väninna, hon är också på dag 3. Kanske inte låter så lyxigt för er därhemma men betänk då att det kostar minst 150 spänn att käka ute här (och det kan ändå gärna vara äckligt) exklusive dryck, och ölen kan kosta allt mellan 50 och 80 kr. Och dessutom finns det bara kanske 3 restauranger som klarar att utfodra en stackars vegan, om de fattar vad vegan är. Så att gå ut och käka, det gör vi liksom bara när vi är i Sverige.

På lördag är andra belöningen. Då ska vi ut och dansa. Det däremot gör vi till vardags och så mycket vi kan, så för att göra det lite mer speciellt ska vi gå på nån annan typ av klubb än vi brukar, klä upp oss (klä ut oss, kanske med kjol och till och med smink) och kanske köpa champagne. Hoppas bara att det inte liksom väger över till ett straff. Det ligger ju snubblande nära.

Okej, nu var det inget mer. Om jag inte svarar i telefon så är det på grund av detta. Jag har lust att prata med nån kanske under fem minuter av en dag, och isåfall bara om den pratar riktigt snabbt. Håll i hatten och så hoppas vi att vecka 2 blir bättre!

Högern

Jag har några "vänner" på Facebook som röstar blått och inte direkt sticker under stol med det. Det slog mig dagarna efter valet att de tror stenhårt att vi alla röstar utifrån egenintresse och plånbok. De tror att alla som röstar rött gör det för att vi vill gå på bidrag och fuska. Och själva röstar de blått för att de tror att de jobbar hårdare än alla andra och därför borde få betala lite mindre i skatt.

Högerns oförmåga att förstå några andra värden än pengar är ett sånt där faktum som fortsätter att förvåna mig. Det gäller ju inte bara politikerna utan alla deras väljare också. Jag fattar inte grejen med att gnälla om skatten. Är det från deras första sommarjobb den här ilskan härstammar? Var det ingen som hade sagt att de inte fick ut hela 35 kr/timmen, utan att lite drogs i skatt? Och så kom de aldrig vidare i utvecklingen därifrån. Jag tänker att vi fick ju lära oss systemet med skatt ända från början, man fattade vad poängen var, vad det gick till och hur man skulle räkna långt innan man fick sitt första jobb.

Hursomhelst. Läste en skitbra artikel om ett av Frp:s förslag, och det som var lite kul med det hela var att jag hade tänkt kommentera på en av dessa "vännernas" sidor, om att vi röstar rött av fler skäl, t ex solidaritet, t ex för att behålla välfärden, t ex för att behålla bibliotek och badhus, ja ni vet. Började skriva inlägget säkert fem gånger men avbröt mig hela tiden, för jag vet ju egentligen att det inte går att diskutera. Det är som att dunka huvudet i väggen, det sa jag kanske sist med? Artikeln iallafall, handlar just om att Frp vill införa avgifter på biblioteken. Gå där och förkovra sig i snobberi, det ska man minsann få betala för. Det är ytterligare ett sånt där faktum, högerns oförmåga att begripa kultur. De har ingen satir, ingen musik, inga radikala teatergrupper, inga serietecknare, ingenting. De har bara sina pengar, arma människor.

Här är artikeln:
http://www.dagbladet.no/2013/09/13/kultur/meninger/ideer/lordagskommentaren/cathrine_sandnes/29261892/

Bröd

Och borgarna vann valet, och nästa morgon kom hösten.

Vi säger som vi gjorde 2006. "Nu gäller det att hålla sig frisk och med jobb." Men det kan inte alla och för dem blir det hårt nu. Det är precis samma visa som förra gången. Och den allmänna opinionen verkar vara att det är latmaskarna som inte vill jobba som är missnöjda med valets utgång, ja ni vet, bidragssamhället och skatten är ju så fasansfullt hög och arbetslinjen och företagarna och så vidare i all evinnerlighet.
Norge är rikt, de behöver ju inte göra det här egentligen. Det är ju det som känns så dumt.

Emellanåt får jag sån obetvinglig lust att internetbråka med de här människorna. Och då skulle jag säga massa hippiegrejer om solidaritet, om att allt inte handlar om den egna plånboken, om att vi vill ha hög skatt, om att alla vill jobba egentligen, om att Norge har så låg arbetslöshet så hela grejen är ett icke-problem, om att vi vill ha badhus, bibliotek, kultur; bröd men också rosor. Alla kan inte köpa ett eget badhus och bibliotek. Högerns idéer faller på sin egen orimlighet.

Men det är så hopplöst att internetbråka. Vanligt bråka också. Dunka huvudet i väggen.

Jag orkar inte tänka på det, jag undviker både folk och Facebook den här veckan, jag stickar istället. Bakar bröd. Det tog fem år men nu har jag klurat ut följande:

Mannagryn = Semulegryn
Dinkelmjöl = Speltmel
Ströbröd = Griljermel

Det här höjer min livskvalitet med svårberäknad men förhållandevis hög procent. Grahamsmjölet är fortfarande ett stort frågetecken, möjligen heter det samma men är mer ovanligt här. Har också hört att det skulle vara detsamma som sammalt hvete, men jag tror inte på det.

Jag älskar att baka, det är det bästa som finns, eller efter badhuset kanske. Hur degen förändras under händerna. Jag fick en degblandarmaskin för nåt år sen men nu använder jag hellre händerna, man kanske får knåda i 20-30 minuter men det gör inget, det är bra för min onda axel också, jag intervallknådar helst, låter degen få vila i 2-minuters-omgångar, det är bra när man bygger upp gluten. Och när man kör 14-timmars kalljäsning, ni vet, man vaknar på morgonen och har den där lilla stundens förvirring innan allt faller på plats, och så kommer man ihåg sin deg och skuttar ur sängen som en lärka. Ungefär.

Men borgarna vann valet, och det blev höst.