Bröd
Och borgarna vann valet, och nästa morgon kom hösten.
Vi säger som vi gjorde 2006. "Nu gäller det att hålla sig frisk och med jobb." Men det kan inte alla och för dem blir det hårt nu. Det är precis samma visa som förra gången. Och den allmänna opinionen verkar vara att det är latmaskarna som inte vill jobba som är missnöjda med valets utgång, ja ni vet, bidragssamhället och skatten är ju så fasansfullt hög och arbetslinjen och företagarna och så vidare i all evinnerlighet.
Norge är rikt, de behöver ju inte göra det här egentligen. Det är ju det som känns så dumt.
Emellanåt får jag sån obetvinglig lust att internetbråka med de här människorna. Och då skulle jag säga massa hippiegrejer om solidaritet, om att allt inte handlar om den egna plånboken, om att vi vill ha hög skatt, om att alla vill jobba egentligen, om att Norge har så låg arbetslöshet så hela grejen är ett icke-problem, om att vi vill ha badhus, bibliotek, kultur; bröd men också rosor. Alla kan inte köpa ett eget badhus och bibliotek. Högerns idéer faller på sin egen orimlighet.
Men det är så hopplöst att internetbråka. Vanligt bråka också. Dunka huvudet i väggen.
Jag orkar inte tänka på det, jag undviker både folk och Facebook den här veckan, jag stickar istället. Bakar bröd. Det tog fem år men nu har jag klurat ut följande:
Mannagryn = Semulegryn
Dinkelmjöl = Speltmel
Ströbröd = Griljermel
Det här höjer min livskvalitet med svårberäknad men förhållandevis hög procent. Grahamsmjölet är fortfarande ett stort frågetecken, möjligen heter det samma men är mer ovanligt här. Har också hört att det skulle vara detsamma som sammalt hvete, men jag tror inte på det.
Jag älskar att baka, det är det bästa som finns, eller efter badhuset kanske. Hur degen förändras under händerna. Jag fick en degblandarmaskin för nåt år sen men nu använder jag hellre händerna, man kanske får knåda i 20-30 minuter men det gör inget, det är bra för min onda axel också, jag intervallknådar helst, låter degen få vila i 2-minuters-omgångar, det är bra när man bygger upp gluten. Och när man kör 14-timmars kalljäsning, ni vet, man vaknar på morgonen och har den där lilla stundens förvirring innan allt faller på plats, och så kommer man ihåg sin deg och skuttar ur sängen som en lärka. Ungefär.
Men borgarna vann valet, och det blev höst.
Vi säger som vi gjorde 2006. "Nu gäller det att hålla sig frisk och med jobb." Men det kan inte alla och för dem blir det hårt nu. Det är precis samma visa som förra gången. Och den allmänna opinionen verkar vara att det är latmaskarna som inte vill jobba som är missnöjda med valets utgång, ja ni vet, bidragssamhället och skatten är ju så fasansfullt hög och arbetslinjen och företagarna och så vidare i all evinnerlighet.
Norge är rikt, de behöver ju inte göra det här egentligen. Det är ju det som känns så dumt.
Emellanåt får jag sån obetvinglig lust att internetbråka med de här människorna. Och då skulle jag säga massa hippiegrejer om solidaritet, om att allt inte handlar om den egna plånboken, om att vi vill ha hög skatt, om att alla vill jobba egentligen, om att Norge har så låg arbetslöshet så hela grejen är ett icke-problem, om att vi vill ha badhus, bibliotek, kultur; bröd men också rosor. Alla kan inte köpa ett eget badhus och bibliotek. Högerns idéer faller på sin egen orimlighet.
Men det är så hopplöst att internetbråka. Vanligt bråka också. Dunka huvudet i väggen.
Jag orkar inte tänka på det, jag undviker både folk och Facebook den här veckan, jag stickar istället. Bakar bröd. Det tog fem år men nu har jag klurat ut följande:
Mannagryn = Semulegryn
Dinkelmjöl = Speltmel
Ströbröd = Griljermel
Det här höjer min livskvalitet med svårberäknad men förhållandevis hög procent. Grahamsmjölet är fortfarande ett stort frågetecken, möjligen heter det samma men är mer ovanligt här. Har också hört att det skulle vara detsamma som sammalt hvete, men jag tror inte på det.
Jag älskar att baka, det är det bästa som finns, eller efter badhuset kanske. Hur degen förändras under händerna. Jag fick en degblandarmaskin för nåt år sen men nu använder jag hellre händerna, man kanske får knåda i 20-30 minuter men det gör inget, det är bra för min onda axel också, jag intervallknådar helst, låter degen få vila i 2-minuters-omgångar, det är bra när man bygger upp gluten. Och när man kör 14-timmars kalljäsning, ni vet, man vaknar på morgonen och har den där lilla stundens förvirring innan allt faller på plats, och så kommer man ihåg sin deg och skuttar ur sängen som en lärka. Ungefär.
Men borgarna vann valet, och det blev höst.
upplagd av Fritz
06:06
3 kommentarer:
Läste i en gammal bok om Väse häromdagen och hittade ett parti om priser på olika livsmedel 1875 och 1955. Priserna är väl irrelevant men jag hittade det gamla svenska ordet för grahamsmjöl, vilket är samsikt. Skulle kunna vara att det liknar det nuvarande norska ordet.
Nu kom mamma in som referens. Enligt henne heter grahamsmjöl sammalt hvete. Dessutom lade hon till informationen att korn heter bygg.
Aha! Tusen tack, hälsa Gunilla! Åh det finns så mycket kunskap därute, vilken tur!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida