miljön

Såg ett ganska intressant avsnitt av Kobra häromdan, om Norge. Ett inslag handlade om en snubbe som gjort en jämförelse mellan olika små, nyrika oljestater. Några tecken man kunde känna igen var att alla hade nya skrytbyggen (se Operahuset i Oslo), alla hade en invandrad underklass som fick ta jobben de inhemska nyrika inte längre ville ha (se...ja, inte jag, jag har alldeles för bra jobb, men en del andra svenskar och en hel del polacker). Folk pratar ibland här om hur det var förr, när norrmännen kom till Sverige för att jobba, och svenskarna åkte till Norge för att shoppa, för det var så jädra billigt. Om tio år kommer oljan att börja sina i Norge. Får se hur det blir.
Just nu debatteras hur man ska göra med Norges sista oljefält, vid Lofoten. Det är väl lite risky att hämta den, så att säga. Miljöaktivisterna är emot, olja & gas-industrin är för. Läste också lite om att Norge ligger fett efter vad gäller klimatansvar. EU är sura. Norge måste sänka utsläppen. Och sådär.
Berättade själv för L igår att jag hade en liten tanke om att resa bort en helg. Bara en kort flygtur, bara på en timme är det, kanske till våren, eller senare. Han tog det ganska bra, men jag tror han kände att han förlorade sin sista bundsförvant. Vi flyger inte, nämligen. Om man t ex gör en Thailandsresa, så har man förbrukat hela sin årskvot i utsläpp. Då får man inte göra nånting mer på hela året, inte ens slänga sopor. Bäst att låta bli Thailandsresan då, kan man tänka.

Ser en sjukt bra serie förresten, "Der ingen skulle tru at nokon kunde bu", norsk tv-succè. Har den gått i Sverige? Det handlar om folk som bosatt sig på konstiga ställen, långt från civilisationen. De har lite andra ideal, och så vidare.
Titeln är för övrigt på nynorsk, har ni fattat det där med nynorsk och norsk bokmål? Inte riktigt jag heller. Ska berätta mer om det nästa gång.

Obama och soporna

Imorgon kommer Obama hit för att motta fredspriset. Det kan man tycka olika saker om. Han ligger ju i krig, det är ju sant.

Ett som är säkert är att hela spektaklet kostar Norge massa pengar, och att det kommer bli svårt att ta sig fram i stan. Om ett hårstrå ligger på spåret så blir det stopp i trafiken och tunnelbanorna är upp till fyrtio minuter försenade resten av dagen. Och nu kommer alltså Obama. Han kommer nog inte åka tunnelbana, men det blir problem ändå, ser ni.

I höst har dom tydligen infört allmän sopsortering i Oslo kommune. En sisådär hundra år efter. Vi har inte märkt nånting och inte hört nånting, men med svenskt påbrå ligger man fett högt över genomsnittet ändå, vad gäller ordning och reda i allmänhet. Och vi sorterar ju utan att alls reflektera över det, så vi hänger ju med ändå.
När man bor i hus är man helt beroende av att sopbilen tar hand om grejerna. Kartong och papp ska läggas i en av två bingar på den egna tomten. Den andra är för hushållssopor. Metall och glas slängs på miljöstationer och plast sorteras inte alls. Sopbilen tömmer kartongbingen ungefär en gång i månaden, alldeles för sällan för ett matpassionerat hushåll som vårt. Dessutom anstränger vi oss ju för att inte köpa så mycket metall- och plastförpackningar. Och vad har man för det? Ett skräprum i källarn med gammal kartong, alternativt ett himla skräpsmygande på nätterna till grannarnas ständigt tomma kartongbingar. Vad äter dom egentligen?

språket, part hundra

Min norska kollega berättade att hon och en norsk väninna haft sjukt kul åt det svenska retordet glasögonorm. Och när man tänker på saken är det ju ett väldigt långt och omständligt ord, med tanke på innebörd och användande. På norska heter det rätt och slätt brilleslange. Då tänkte jag på att mitt problem med norskan är att den känns som ett barnspråk, stavningen är liksom barnslig, orden är så ofta sammansatta för att få fram en betydelse, det verkar ordfattigare än svenskan på något vis. Och precis tvärtom kan man förstås störa sig på svenskan, att den är just omständlig, korrekt, uppstyltad. Norskan har helt klart fler engelska låneord, vilket gör att själva pratet på byn verkar slangartat även om det inte är det. Tror jag.

Har också lärt mig ett och annat könsord.
Eftersom godis/snacks heter snop hade vi en liten aning om att de inte använder ordet snopp här. Mycket riktigt, här säger man tissefanten. Jag gissar att ändelsen kommer av ett slags snabelassociation, men jag vet inte.
Alltså de säger penis också, tissefanten är väl mer för barn. Jag frågade genast vad motsvarande ord för tjejer kunde vara. Det var bara fitta, såklart. Inget gullande där.