namn

Bra norska företagsnamn:

Mur - Flis - & Pusseksperten.


Och de norska dubbelnamnen har nått klimax:

Eilif-August.

freestyle och omega3

Häromdagen missade jag min t-bana hem från jobbet bara för att en norsk gick så himla långsamt nedför trapporna. Jag hörde t-banan köra in och försökte komma runt henne på alla sidor; "Hallå, unnskyld, hallå" och så vidare. Men hon hade freestyle. Och jag fick finna mig i tempot och stå på hållplatsen och vänta i tjuge minuter. Jag blir galen på att alla har freestyle hela tiden. Det heter säkert inte ens freestyle längre. Det heter absolut inte minidisc och inte mp3 heller, det heter olika saker med "I" framför. Och folk hör inget, förstår inget, står i vägen, cyklar rätt ut i gatan, missar telefonsamtal, missar kompisar som står och ropar och vinkar på andra sidan vägen. Jag fattar inte att det inte räcker att lyssna på musik hemma. Måste man ha det hela tiden? I och med att man hör varenda ton om man står/sitter i närheten så vet jag att de flesta lyssnar på samma jävla dåliga radiohits som busschaufförerna har på, eller som spelas på 7-eleven, i shoppinggalleriorna, på jobben. Men i freestyle, eller vad det nu heter. Så man ska slippa umgås med sig själv den där halvtimmen det tar att åka till jobbet. Så man verkligen kan vara säker på att undgå mänsklig kontakt. Drygt, tycker jag.

På vägen hem från t-banehållplatsen står alltid omega3-svenskarna, redo för attack. De kastar sig fram med sina lappar och kapslar. Vi pratar lite fejknorska med varandra, samtliga helt oförmögna att slå om till hemspråket, dom har jobbpersonligheten i full gång och jag har ännu inte hunnit ur min. Så fort som möjligt droppar jag att jag är vegan, då hinner de alltid börja nån ramsa om att då är det extra viktigt - och så kommer de av sig. Jaha, vegan. Ja då går det ju inte.
Jag tycker om dem.

Huset

Jag sitter i mitt nya sovrum i mitt nya hus. Det står kartonger överallt. Men mitt sovrum är typ lika stort som ettan vi hade i Kortedala. Verandan är nog lika stor den. I trädgården finns gott om plats för ett par mindre fotbollsmål. Vi har tretti kanaler på tv. Känns rätt gött faktiskt.

Valget

Det är val. Sitter och slötittar på valvakan, det ser okej ut.
Har vi gått igenom den norska politiken? Lite kanske. Vi tar en snabbis, eventuellt i repris:

I Norge finns tre stora partier; Arbeiderpartiet som är den sittande regeringen och som antagligen vinner. De har en ros som logga och en käck slogan som lyder som följer: Alle ska med. Känns det igen? Ja, dom är precis som sossarna. Sen är det Høyre som är precis som Moderaterna. Och sen är det märkligt nog Fremskrittspartiet, som är som Sverigedemokraterna. De har ökat enormt inför det här valet och många har sagt att det är fet risk att de vinner. Men nu ser det faktiskt inte ut så, Hilding säger att det brukar funka så med folks missnöje, de går och tjatar om att de minsann ska stemme Frp men när det väl är dags fegar de ur. Och tur är väl det.
Frp måste haft den mest påkostade valkampanjen ever. Den där otäcka Siv Jenssen ser argt på en vid varenda trikkhållplats.
Det ser ut att bli rödgrönt, hursomhelst. En överraskning är att Sosialistisk Venstre ökar skitmycke. Det trodde ingen. Det finns också ett parti som heter Rødt som är nåt slags sammanslutning av kommunister och anarkister. Dom har klistrat upp långa brev med utdrag ur norska grundlagen, angående att folk river ner deras affischer. Rødt är inte så stora, de har chans på ett mandat typ, men det är väl där man hör hemma. Jag får inte rösta ändå så.
En ny regel lärde jag mig iallafall idag. Man får inte köpa öl på valdagen. Alla affärer täcker över ölen och stora lappar sitter uppe: "ølsalget er stengt pga valet". Jäkligt konstigt. Kan det vara för att man inte ska fyllerösta? Om vi haft den regeln i Sverige kanske det inte hade blivit så knasigt sist, tänker jag.

Mitt årsjubileum är här. Märkte det på att det börjar bli dags för Fårikåldagen igen, en av de första kulturkrockarna jag upplevde i Oslo. Och på att vitkålen kostar 1.90 kr/kg. Det gjorde den nämligen när vi flyttade hit, och jag sa "Varför säger alla att det är så dyrt i Norge? Kolla in det här - enånitti!"
Jag lever ett spännande liv.

mitt i natten

Det är inte som att jag vill bråka. Jag vill bara att det ska kännas som att man samarbetar. Att man resonerar sig fram till det bästa sättet att göra på, och så gör man så. Fattade beslut måste gälla. Om man ändrar sig måste man ändra sig tillsammans.

Det kanske är mig det är fel på. Nuförtiden tycker jag att alla andra samarbetar dåligt, kommunicerar otydligt och gör för mycket fel.

Jag har sjukt mycket för mycket på jobbet, är mitt uppe i en flytt, hinner inte med någonting och får aldrig sova. Det är lätt att bränna ut sig i det här landet. Det finns alltid jobb för den som kan tänka sig att jobba. Man måste lära sig att säga nej, och sådär.

H sa någongång att jag har för snäva felmarginaler. Man måste acceptera att saker blir fel och inte bli så knäckt. Det behöver finnas utrymme för misstag. Men jag är ju så förtjust i när det blir rätt.

Fan också. Jag önskar att du var här.

fredag

Bristen på kompetens i det här landet är total. Och jag är så trött på att alla liksom misstänker en för att inte göra nåt, eller för att göra fel. I alla sammanhang alltså. Jag tror jag kanske har en för hög lägsta-nivå för att passa in. Det låter som skryt men det är den hårda sanningen. Jag vill ha ordning och reda, att saker ska funka.
På sistone har man hört en hel del om de flitiga svenskarna. Inga norrmän oroar sig för den våg av svenskar som kommer nu i höst, i skrivande stund. De är vanligtvis glada och tacksamma att vi tar deras skitjobb. Och i Sverige är det ju mer så att man ska vara glad och tacksam att man har ett skitjobb, närsomhelst kan det tas ifrån en.
Äh jag vet inte. Jag längtar ändå hem.

På norska arbetsplatser är upplärningen för nyanställda ungefär såhär: "ja, bruk sunt förnuft, den er grei."

Nu börjar kvartsfinalen, Sverige-Norge. Jag måste gå.

Först, fler norska dubbelnamn jag stött på:

Ingunn
Anne-Merete
Else-Kristine
Nils-Arthur
Per-Frederik (Per uttalas på norska som det stavas, inte som Pär.)
Thor-Ingvar
Kasper-Kristian
Tom-Ronny
Christopher-Lucas

Fotbolls-EM, part two

Alltså årets EM-frisyr är så töntig. Det är en liten fläta på sidan av huvudet som sen följer med det andra håret in i tofsen där bak. Helt menlöst. Först trodde jag bara det var di norske jentene som hade den, men det är tamefan alla.
Fast det måste anses vara bättre än de senaste mästerskapens Malin Moström-pippilotter, som fick silvermedaljörerna att se ut som 7-åringar som just börjat skolan. Trams.

De norska kommentatorerna fortsätter att roa och oroa. Det finns knappt några norska fotbollstermer; hörna heter kårner, t ex, och målvakt heter kiper.

Dagens bästa ord: Näsduk : Papirlommetørkle. Direktöversatt blir det typ pappersfickatrasa.