Maten
"Hej, har ni bananer?"
"Nej."
"Nån annan frukt?"
"Nej. Men vi har pølser i lomper. Og boller. Vil du ha en brus til det?"
Klockan är halv sju på morgonen och det går inte att få tag i en jävla banan. Korv och bullar och läsk. Man ser folk sitta på bussen påväg till jobbet och trycka i sig godis och cola till frukost. Alla tror att norrmän är så nyttiga bara för att dom är bra på skidor och gillar att gå på tur. Men det är lögn.
När någon av oss varit hemma i Sverige är det tradition att alla samlas i köket när den kommer hem och så står vi tillsammans och jublar när den packar upp. Sojagrädde, sojakött, cigg, tartex, svenskt kaffe, havregryn (vanliga och fiberberikade), rågflingor, riktig müsli.. Frukosten är värdelös här. Ljust bröd med choklad på, sötade juicer, skitäckligt kaffe.
Folk tror mig inte när jag pratar om havregrynsproblemet. Alltså det finns bara en sorts havregryn här, Bjørn heter märket, finns som vanliga gryn och snabbhavregryn. Eftersom det tar så fasansfullt lång tid att koka gröt? Grejen är att det gör det. Man kan koka dom i en timme och det händer ingenting. Det blir lite kletigt, men det är fortfarande hela hårda gryn och blir liksom ingen fast massa.
Till saken hör att jag är kungen på grötkokning. Den blir aldrig för tjock eller för lös, jag varierar med russin eller linfrön, och tricket är att låta den koka tillräckligt länge. Jag var lite känd för det hemma i Sverige. Linus har faktiskt fått rådet att hålla fast vid mig; "det är en bra tjej, hon kokar bra gröt". Så det är inte mig det är fel på.
Lomper är ett slags sött tunnbröd, gjort på potatis, som norrmän är helt galna i. De semestrar helst inte i Sverige eftersom det är så svårt att få tag i lomper där.
Men de gillar den billiga pizzan. Här kostar det 150 norska att äta pizza. Då ingår en och en halv liter brus. Det står aldrig några prisuppgifter utan brus inräknat. Vem dricker en och en halv liter cola till maten? Alltså har fryspizzan slagit igenom på bred front. Grandiosa kallas med rätta för Norges nationalrätt.
En annan traditionell maträtt är "fårikål". I höstas hade vi lyckan att uppleva den stora fårikåldagen, när alla affärer frontade kål och tog bort det mesta annat, och fårikålbilen körde runt på stan med bräkande oväsen. Det är får som man kokar i kål i fyra timmar. De gillar inte att man skämtar om det.
Har jag berättat att det inte finns vegetarisk mat på restaurangerna? De flesta som hör att jag inte äter kött tror att jag äter grönsakssoppa varje dag. "Det er jo kjempegott det, grønsakssuppe."
Som de flesta vet är hemlagad mat inte så vanligt här. Svenskar är kända för våra stora matlådor. Norrmän äter aldrig varm mat till lunch, bara brødskiver, lomper, boller.
Inte undra på att svenskar är poppis på arbetsplatserna för att vi jobbar så hårt, och att norrmän inte orkar nånting.
"Nej."
"Nån annan frukt?"
"Nej. Men vi har pølser i lomper. Og boller. Vil du ha en brus til det?"
Klockan är halv sju på morgonen och det går inte att få tag i en jävla banan. Korv och bullar och läsk. Man ser folk sitta på bussen påväg till jobbet och trycka i sig godis och cola till frukost. Alla tror att norrmän är så nyttiga bara för att dom är bra på skidor och gillar att gå på tur. Men det är lögn.
När någon av oss varit hemma i Sverige är det tradition att alla samlas i köket när den kommer hem och så står vi tillsammans och jublar när den packar upp. Sojagrädde, sojakött, cigg, tartex, svenskt kaffe, havregryn (vanliga och fiberberikade), rågflingor, riktig müsli.. Frukosten är värdelös här. Ljust bröd med choklad på, sötade juicer, skitäckligt kaffe.
Folk tror mig inte när jag pratar om havregrynsproblemet. Alltså det finns bara en sorts havregryn här, Bjørn heter märket, finns som vanliga gryn och snabbhavregryn. Eftersom det tar så fasansfullt lång tid att koka gröt? Grejen är att det gör det. Man kan koka dom i en timme och det händer ingenting. Det blir lite kletigt, men det är fortfarande hela hårda gryn och blir liksom ingen fast massa.
Till saken hör att jag är kungen på grötkokning. Den blir aldrig för tjock eller för lös, jag varierar med russin eller linfrön, och tricket är att låta den koka tillräckligt länge. Jag var lite känd för det hemma i Sverige. Linus har faktiskt fått rådet att hålla fast vid mig; "det är en bra tjej, hon kokar bra gröt". Så det är inte mig det är fel på.
Lomper är ett slags sött tunnbröd, gjort på potatis, som norrmän är helt galna i. De semestrar helst inte i Sverige eftersom det är så svårt att få tag i lomper där.
Men de gillar den billiga pizzan. Här kostar det 150 norska att äta pizza. Då ingår en och en halv liter brus. Det står aldrig några prisuppgifter utan brus inräknat. Vem dricker en och en halv liter cola till maten? Alltså har fryspizzan slagit igenom på bred front. Grandiosa kallas med rätta för Norges nationalrätt.
En annan traditionell maträtt är "fårikål". I höstas hade vi lyckan att uppleva den stora fårikåldagen, när alla affärer frontade kål och tog bort det mesta annat, och fårikålbilen körde runt på stan med bräkande oväsen. Det är får som man kokar i kål i fyra timmar. De gillar inte att man skämtar om det.
Har jag berättat att det inte finns vegetarisk mat på restaurangerna? De flesta som hör att jag inte äter kött tror att jag äter grönsakssoppa varje dag. "Det er jo kjempegott det, grønsakssuppe."
Som de flesta vet är hemlagad mat inte så vanligt här. Svenskar är kända för våra stora matlådor. Norrmän äter aldrig varm mat till lunch, bara brødskiver, lomper, boller.
Inte undra på att svenskar är poppis på arbetsplatserna för att vi jobbar så hårt, och att norrmän inte orkar nånting.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida