i butikken

H hade fått lite skäll igår på jobbet. En kund hade klagat över att det hon skulle handla blev så dyrt. "Det er så fryktelig dyrt at leve i Norge, fy søren."
H kunde plötsligt inte hålla sig längre, han blir sämre och sämre på det:
"Nja, Norge är ett sjukt billigt land att leva i, jämförelsevis."
"Hæ? Hvordan kan du si det?"
"Om man jämför med rätt många andra länder i världen, och ser på hur stor del av inkomsten som går till själva överlevnaden, tillexempel mat, då är det förbannat billigt att leva i Norge."


H är rätt klok. Han hade fått lite skäll men också lite medhåll. Och dessutom lite tjat från kunder längre bak i kön, som ville få betala och gå hem och inte lyssna på sånt där trams.
Men H vägrar att liksom avmänskliga sig trots att han är på jobb. De vill ha oss till maskiner som är precis lagom opersonliga när vi säger hej och när vi säger välkommen åter eller liknande, kunden ska inte komma ihåg oss när de lämnar butikken, de ska bara komma ihåg att det var trevligt. Men H är en riktig person och beter sig som en sådan. Det måste man credda.