Snön regnar bort. Det är lika bra. När det kom som mest, för ett par veckor sen, och jag svor och klagade förstås, så gick vi en promenad runt Torshovdalen och tittade på ungarna i pulkabacken. De var så jävla glada. Då kände jag att det fanns en poäng med snön. Jag avskyr den och har svårt att stå ut med vintern överlag, men jag kan offra mig, fasen vad kul det är för barna. Så nu är det ok.
Såklart har inte Belinda Olsson eller de senaste våldtäktsskandalerna eller demonstrationerna för samtyckeslag gått oss förbi härborta i väst. Det skrivs och pratas om det här också. Men norskarna är ju ganska förtjusta i att göra narr av svenska debatter, alltså, för att vi i Sverige alltid intellektualiserar allting, krånglar till enkla saker, håller på med utredningar och avhandlingar och navelskåderi. Tycker de. Och det är ju liksom precis det man saknar med Sverige, tycker jag, precis det som fattas här. Man intellektualiserar ingenting. Man läser inte. Man tänker inte. De som gör det är sådana små klickar, vanligt folk har ingen uttänkt åsikt eller ens kvalificerad gissning, de vill bara stå på ski. Nu är jag lite hård kanske. Det är väl för att det är OL.
Belinda Olsson har upptagit alltför mycket av min tanketid på sistone, jag vet inte om jag ska skriva om henne och SVT:s förmåga att alltid göra undermåliga produktioner av de här frågorna. Ja, jag tänker såklart på "Könskriget", men också på en radiodokumentärserie som jag hörde nyligen, som heter "Hatar män kvinnor?", som jag tyckte väldigt illa om.
Nä, jag kanske måste säga nåt ändå.
Hela programmet är uppbyggt runt en felaktighet, nämligen det att Belinda Olsson liksom skulle ha stått på barrikaderna 1999, när de släppte Fittstim. En vanlig antologi av tjejer som skrev om tjejers verklighet. Gjort tusen gånger tidigare, framförallt på 70-talet. De här var dock up and coming mediebrudar i Stockholm och ägnade sig typ bara åt sina egna frågor. Belinda skrev sedan mest hela tiden raljerande och inte speciellt kvinnosolidariskt om Linda Rosing och hennes silikonbröst. Och det här med Ulf Lundell, som mest var trams. Otroligt mycket av tv-programmet här i vinter upptogs av Ulf Lundell, som om han skulle ha nån pejling på jämställdhet eller feministrörelsen idag, alltså jag fattar inte vad de tänkte? Att det skulle bli bra och humoristisk tv?
Ja, och sen var väl tanken att Belinda skulle se hur det egentligen har gått med hennes rörelse. Och så fattar hon ingenting, och beter sig som att varenda liten fråga måste handla om henne, måste tangera hennes specifika situation. Utom det här med de stackars arma arbetarkvinnorna som säkert inte förstår någonting av de frågor som är aktuella nu, dem ömmar hon för, men inte tillräckligt mycket för att t ex engagera sig i barnmorskeupproret eller nåt sånt. Jävla klassförakt. Och vidare queerförakt, och till och med mansförakt, när hon i andra avsnittet är nedlåtande mot pappalediga karlar.
Och sen är det ju intervjupersonerna. Varför? I chatten efteråt skriver de att programmet ville bemöta den kritik som feminismen utsätts för men inte vågar ta i. Frågorna som den räds, typ. Man bara, ok, men bemöt kritiken då! Då får ni ju ta in nån som kan krossa en idiot som Per Ström, inte bara ge honom fri prattid i tv på bästa sändningstid. De bemöter ingen kritik över huvudtaget, de ger den bara fritt spelrum att vältra sig i sin egen dumhet.
Äsch, nu blev jag ju lika irriterad igen. Det var inte meningen.
I våldtäkts- och samtyckesdebatten finns det ju också mycket att prata om. Det här vansinniga kravet på uppsåt, till exempel. Hur kan det finnas i våldtäktsfall? Jag förstår det i skillnaden mellan mord och dråp, men inte här. Det var nån som skrev om det, hur skruvat det har blivit när hela rättssalen är överens om vad som faktiskt har hänt, men det hjälper inte, för bevisen finns inne i gärningsmannens huvud; han förstod inte.
Min smarta kompis A tipsade mig om att det i Norge finns en extra brottsrubricering, nämligen grov oaktsam våldtäkt. Är du så dum att du inte förstod att hon inte ville, fast hon skrek nej, då får du skylla dig själv, typ. Och så blir de dömda. Skitbra. Lagändringen kom för 14 år sen och det är ju bara märkligt att inte Sverige har den. Det hela känns bakvänt.
Samtycke diskuteras också här, för övrigt, men bara av små klickar folk nu igen. Först måste man stå på ski!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar